En kort historia om rymdresor

Människor har drömt om att flyga till rymden sen urminnes tider. Kineserna använde raketer i sina ceremonier redan för flera århundraden sedan. Dom använde även raketer tidigt i militära syften. Med det var först på senare delen av 1900 talet som raketer utvecklade som var kraftfulla nog att övervinna jordens dragningskraft och ta människan ut i omloppsbana.

Utvecklingen av raketforskningen skedde samtidigt i början av 1900 talet i tre länder av tre olika forskare, i Sovjet av Konstantin Tsiolkovski, i USA av Robert Goddard och i Tyskland av Hermann Oberth.

Under 1930 och 40 talet så Nazi Tyskland möjligheterna att använda långdistansrobotar som vapen och sent under andra världskriget attackerades England av en V-2 missil som hade en räckvidd på ca 30 mil och kunde färdas i över 500 km/h.

Efter andra världskriget startade både Sovjet och USA sin egna missilprogram och den 4 oktober 1957 skickade Sovjet upp den första satelliten Sputnik. Fyra år senare den 12 april blev Juri Gagarin den första människan i rymden och gick i omloppsbanan runt jorden i Vostok 1. Hans rymdfärd varade i 108 minuter och har nådde en höjd av 327 km över jorden.

Den första amerikanska satelliten Explorer 1 kom upp i omloppsbana den 31 januari 1958 och 1961 blev Alan Shepard den första amerikanen att skickas upp i rymden. Och den 20 februari blev John Glenn historisk när han blev den första amerikanen att skickas upp i omloppsbana runt jorden.

Uttalade John F. Kennedy 1969 och den 20 juli samma år satte Neil Armstrong och sa dom berömda orden ”That’s one small step for man, one giant leap for mankind” men det har diskuterats om han blev fel citerad och egentligen sa orden ”That’s one small step for a man”? Sex Apollo uppdrag utfördes mellan 1969 och 1972.

Under dom obemannade uppdragen under 1960 talet fotograferades och undersöktes månen för att förbereda och kartlägga månen innan astronauterna landade för första gången på månens yta. Redan under första delen av 1970 talet kretsade satelliter i omloppsbana och användes dagligen för kommunikation och navigation och farkosten Mariner kretsade runt Mars och kartlade ytan. I slutet av 70 talet skickade farkosten Voyager detaljerade bilder av Jupiter och Saturnus och dess ringar och månar tillbaka till Jorden och Nasa.

Amerikas första rymdstation Skylab blev höjdpunkten under 70 talet och var Apollo Soyuz test uppdrag och världens första internationella uppdrag i rymden med en blandad besättning från USA och Ryssland.

Under 80 talet utökades användningen av satellitkommunikationen till den privata svären och betjänade befolkningen med tv sändningar via satellit. Vanliga människor kunde använda parabolantenner och ta emot hundratals olika tv program. Satelliterna upptäckte ett hål i ozonlagret över Antarktis, hittade skogsbränder och gav oss bilder av Tjernobylkatastrofen 1986. Satelliter som användes för astronomin hittade nya stjärnor och gav oss en helt ny uppfattning av vår galax.

I april 1981 skjuts rymdskytteln Columbia upp och är början på en period av återanvändning av rymdfarkosterna. Tjugofyra lyckade uppskjutningar med många forskningsuppdrag och militära uppdrag innan Challengerskytteln exploderade i januari 1986 och totalt 7 astronauter och besättningsmän miste livet.

Challenger katastrofen blev början på en ifråga sättning av Amerikas rymdprogram och det nya målet blev att nytt uppskjutningssystem som består av flera uppskjutningssystem och därmed är dom flesta satelliterna kompatibla med flera olika uppskjutningsmetoder.  

Under Gulf kriget tjänade satelliterna en stor roll i ett modernt krig och försåg dom allierade med information om fiendens trupper och gav även en tidig varning om påbörjade missil attaker. Dom hjälpte även till med navigeringen genom ogästvänlig öken terräng. Fördelen med användningen av satelliterna gav dom allierade ett övertag att snabbt avsluta kriget och därmed spara många människors liv.

 

Teknologi i rymden kommer att fortsätta att utvecklas och kommer mer och mer användas för försvaret, väderövervakning, kommunikation, navigering och mycket mer.

Den internationella rymdstationen ISS används som ett forskningslaboratorium i omloppsbana runt jorden. Men många inblandade länder och sponsorer som bidrar till dess design och konstruktion har ISS blivit en symbol för samarbeten för utforskning av rymden och dom tidigare konkurrenterna jobbar numer tätt tillsammans.