Mercury Programmet (1959–63)

Strax efter att rymdkapplöpningen satte igång sattes ett mål att få en människa upp i omloppsbana runt jorden. Med detta mål i sikte fokuserade man sig på att på enklaste sätt göra detta med redan existerande raketteknologi. Det amerikanska flygvapnets program som kallades Space Soonest undersökte och utvärderade många alternativa designer för ett bemannat försök att nå omloppsbana. Allt från plan som X-15 till små rymdkapslar på mindre raketer. 1958 lades planerna på en flygplansliknande farkost på hyllan till fördel för rymdkapsel designen.

När NASA bildades 1958 fördes programmet Space Soonest över till NASA och döptes om till Project Mecury. Dom första sju astronauterna valdes ut från flottan, flygvapnet och marina testpiloter. Den 5:e maj 1961 blev astronauten Alan Shepard den första amerikanen i rymden ombord på Freedom 7 i Redstone raket med en femton minuters färd i nedre atmosfären. John Glenn blev den första som sattes i omloppsbana med en Atlas uppskjutsramp den 20:e februari 1962 ombord Friendship 7. John Glenn gjorde totalt tre omlopp runt jorden. Efter detta gjordes ytterligare tre omlopps flygningar vilket kulminerade i L.Gordon Coopers färd med Faith 7 som tog honom 22 varv runt jorden i omloppsbana 15–16 maj 1963.

Sovjet Unionen tävlade med USA med sitt Vostok som även detta var en enmansfarkost. Dom skickade upp sin första kosmonaut Yuri Gagarin i rymden i april 1961 för ett varv i omloppsbana runt jorden en månad före Shepards flygning. I augusti 1962 presterade Sovjet en nästan fyra dagar lång rekordflygning med Andriyan Nikolayev ombord på Vostok 3 medans nästa försök med Vostok 4 gick fel och kosmonauten Pavel Popvich miste livet.